Frisör-gate vs. "Bomb Iran"-gate

Kommer ni ihåg Howard Deans skrik, som pajade hela hans kampanj? i år har vi redan fått två sådana händelser, en lite större än den andra.

John McCain, som bara för ett litet tag sen sågs som republikanernas självklara kandidat, men som nu ligger långt efter Rudy Guilliani i alla mätningar, skulle skämta med sina gamla armépolare under en frågestund och började sjunga om att bomba Iran till melodin av en Beach Boys-låt. Det blev såklart stort bråk, många visningar på Youtube etc. Nu går McCain på scenen till alla sina tal med samma Beach Boys-låt som bakgrundmusik. Han gör det för att visa hur löjliga alla kritiker är, och vända misstaget till en fördel. Det verkar funger bra. Nu tycker republikaner som är lite längre ut på högerkanten att McCain är cool som driver med vänstermedia. De vill ju förresten gärna bomba Iran också.



Den andra händelsen är avslöjandet att John Edwards två gånger betalade 400 dollar för att få sitt hår klippt. Jag tror faktikst att han förlorade sina chanser att bli president på grund av det. Hela händelsen är som en Maureen Dowd-krönika, och självklart kom den. Här finns också en bra artikel om Edwards historia som fjolla. Och det är något som Edwards inte får bort nu, han kommer att få svara på sina friösr-utgifter om och om igen, ännu mer om han mot förmodan skulle vinna demokraternas nominering och få republikanernas PR-maskin riktad mot sig.

Sammanfattning: Det är alltid värre att framstå som fjolla än som någon som gärna bombar Iran. Det här märker man inte bara hos Edwards och McCain (och självklart inte bara i USA). För någon som Hillary Clinton är det otroligt viktigt att inte framstå som ”kvinnlig”. En president pekar med hela handen och är hotfull mot omvärlden. Varje Clinton-tal jag sett hittills har innehållit små utfall mot ”de andra”, länderna som vi ger våra pengar till i utbyte mot olja, och hur vi måste klippa banden med dem (visserligen genom att producera mer energi själva, det är inte lika mycket bomber i Clintons tal). Det har också handlat om Irak, självklart mest kritik mot Bush-administrationen, men också väldigt mycket om alla sätten Hillary kan kriga på. För är det något presidenter gör så är det tydligen att kriga.